Idag har jag vaknat upp till ännu en frå och disig dag. Men det verkar vara så att man får acceptera det, verkar tyvärr inte bli bättre än så här... Steg upp vid halv tio idag. Var skönt med lite sovmorgon. Jag behöver nog det..
Ibland undrar jag om det är något fel på mig, känner mig otroligt ovanligt tankspridd, lite fumlig, okoncentrerad och trött.. Antingen är det bara en period nu eller så är det på riktigt något fel på mig..
Jag kan ibland hålla i något, lägga undan det och i nästa sekund kommer jag inte ihåg vart jag har lagt saken. Antingen gör jag alllt av bara farten eller så är jag på riktigt vimsig (jag tror själv på det sistnämnda!).

Ikväll är det i alla fall träning. Min älsklingsträning. Som jag längtar! Det har blivit lite si och så på senaste tiden med träningen. Jag har jobbat, Micke har jobbat, Micke har varit sjuk osv.. Men nu är det finally dags! En vecka sedan sist, vilket känns som en evighet. Abstinens? Absolut.
Jag pratar självklart om mitt favorit fritidsintresse, bugg. Man lbir så glad och hyper när man dansar. Försvinner in i musikens underbara värld.
Då man är på tävling och har dansat ett "race" kommer man oftast inte ihåg efteråt hur det gick, vilken låt man fick och vad man gjorde. Man försvinner i en egen värld. Jag älskar det.
Jag och Micke har fått gå upp till Bugg Vuxen B nu. Näst högsta klassen. Blir spännande och se hur det går, tufft motstånd, högre tempo. Det krävs mer fokus och kvalité. Jag tror inte riktigt att vi är där än, men vi är på god väg! Ska bli underbart att få dansa mot dem som hat varit ens förebilder sedan man var liten. Då satt man i publiken och tittade på dem och tänkte "så där duktig kommer jag aldrig att bli..." Men nu fan, nu är vi där! Vi ska kämpa och köra på! Ha kul och "glassa" som jag och Micke brukar säga.
Då allting stämmer, då upplevs en känsla som inte kan beskrivas, den måste upplevas.